Stackars husse

I dag var det lite synd om husse faktiskt. Han var tvungen att gå till sticktanten i snöstorm. När han kom hem så var hans ena öra illrött och han klapprade tänder så morrhåren skakade på mig. Värst var att det blivit något fel, så han gick hela vägen i onödan. *tassen för ansiktet*

Själv låg jag och halvsov i sängen och hade inga planer på att gå upp. Men det var innan husse började kolla på en film om förvuxna hajar som anföll människor och en papegoja. Jag blev så förjamat rädd att jag nästan reste ragg. Jag frågade husse om vi hade hajar i avloppen och om dom i så fall åt katter. Det enda svar jag fick var en slags snarkning från husse. Jag försökte också få plats i soffan, men husse mage knuffade ner mig. *mutter*

“Hjälp, jag faller. Katt överbord!”

Då jag av princip inte vill att husse sover när jag är vaken, så jamade jag en liten truddilutt. Efter cirka sju jamningar så kom första strumpan farandes. Sen kom det kuddar, fler strumpor och fula ord. Jag passar fortfarande inte som kylarprydnad på bilen. *fnys*

Efter en timme gav jag upp och försökte återigen att få plats i soffan. Den här gången drog han in magen så även jag fick plats. Hoppas att han kan hålla andan länge…

 
“Så där ja. Vi kan ju få plats båda två.”