Med en jämrande husse i släptåg sprang jag ett par raska varv runt den lokala busken och hälsade solen välkommen med ett glatt jamande. Självklart var det fullt med fjäderflaxare i buskarna, men jag var för upptagen av allt mumsigt gräs för att bry mig. Gräset flyger inte i väg i alla fall.
Det blev en något virrig promenad eftersom husse skulle pröva sin kamera lite mer. Så nu sprang han runt och ställde sig med nosen precis intill allting han fotade. Jag tyckte jag hörde en granne nämna att det var dags att ringa dårhuset, för det stod en galning och luktade på mossiga pinnar i buskarna. Dumma husse som skrämmer upp grannarna.
“Öhm, okej. Snygg mossa på pinnen…”
“Okej, här har vi lite mer mossa.”
“Men måste du till och med fota SNÖN?!”
Till slut blev jag tvungen att tillgripa milt våld för att få husse att sluta skämma ut oss. Jag har ju till skillnad från husse, ett rykte som jag är väldigt mån om.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar