Forfarande vitt och farligt ute

Mjaousan vilket dumt väder. Det otäcka vita vägrar ju att försvinna. Man kan knappt ta sig utanför dörren utan att bli kall om tassarna och frusen om nosen. Men det är inte det värsta. Nä, jag läste något fullständigt PÄLSRESANDE som hände Babsan för någon dag sedan. Jag har knappt vågat jama om det otäcka. Tänk om det någonsin skulle hända mig! Men nu har jag kurrat till mig mod och bestämt mig för att jama om det otäcka. Det kanske kan vara en tankeställare till andra katter som tassar runt i det vita.
-Sippo

4 kommentarer:

Anonym sa...

Du har så rätt min vän! Det var det otäckaste jag varit med om i mitt kattliv!!! Idag var första dagen jag vågade mig ut igen. Men jag går aldrig in under trappen igen! Vad bra att du jamar alla katter om det så dom aktar sig!
Tassen!

Unknown sa...

Jag ryser bara jag tänker på det. Stackars Babsan. *svanskram*

Anonym sa...

Tassar in för att titta efter memoarernas fortsättning. Jag har blivit beroende.
Går hem och lägger mig en stund. Kommer tillbaka senare. Ha en kattig dag Sippo! *nosbuff*

Unknown sa...

Oj, det låter nästan allvarligt. Hoppas du inte behöver uppsöka sticktant för ditt beroende. *blink. blink* Jag ska försöka tassa vidare på memoarerna, men jag är faktiskt precis i slutet på det jag skrev för många år sedan. Försöker få husse att uppdatera lite, men det går lite seeeegt. *nosbuff tillbaka*

Skicka en kommentar