Gott nytt år

Efter mycket om och men, så masade sig husse till affären för att köpa årets sista måltid. (hm, det där lät illa) Han var borta i minst trettielva minuter innan han äntligen kom hem. Något frusen och stelbent efter att halkat runt på gångvägarna.

“Mörkt och kallt ute. Dessutom blev husses blixtmojäng i telefonen helt knäpp och vägrade fungera.”

Jag insåg ju direkt att jag svikit mitt uppdrag som säkerhetskatt, eftersom det var så halt överallt. Efter att husse lastat av all mat så jamade jag till mig en kvick kvällspromenad för att kolla läget.

När vi kom ut så fick jag en köldchock! Morrhåren blev stela som pinnar och svansen lindade jag runt halsen så jag inte skulle bli förkyld.

“Jamham ja. Då ska vi se här (känner på isen med tassen) Mja, lite halt är det ju. Fast inte så farligt som du påstod. (nosar) Nä du husse, skaffa bättre skor istället.”

“Hm, buskarna ser lite slokörade ut. Ryck upp er grabbar! Givakt!”

Precis som jag misstänkte, så var det inte så farligt halt ute som husse hade påstått. Det visade sig att han återigen hade dåliga skor som inte fick nåt fäste. Trots att det hade sandats. Jag jamade ut husse ordentligt och sedan begav jag mig in. Han kan inte bara komma och skrämma upp mig med falska larmrapporter!

Nu kan jag med gott samvete ligga inne i värmen och mysa. Vid tolvslaget så brukar vi katter sitta i fönstret med husse och titta ut på alla galningar som springer runt där ute och har sig.

Något orolig blev dock husse när han hittade en lapp på porten.

“Hm, det här verkar oroväckande.”

Så hälsar Snuffe att alla katter ska ha ett gott nytt år och inte nosa för mycket kattmynta. Själv ligger han bara och jäser nu.

“Gott nytt år.” jamar Snuffe från sin plats vid husse i soffan .

Gott nytt år alla vänner!

Jag såg något

Sitter här nu på morgonkvisten och tittar ut genom fönstret. Plötsligt såg jag något som rörde sig utanför fönstret. Jag började direkt skälla ut inkräktaren. Tyvärr såg jag inte riktigt vad det var, men jag misstänker att det var en fjäderkotlett.

Sippo: Såg du, Snuffe?! Snuffe: Mjaou mjaou! Självklart gjorde jag det. Sippo: Du såg vad det var för något va? Snuffe: Självklart! *fnyser* Sippo: Jaha? Snuffe: Vadå jaha? Sippo: Vad var det för något då? Snuffe: Ehhh. Det jamar jag inte. Du först. Sippo: Ehm, nej nej. Du måste jama först vad du såg. Snuffe: Nehe. Det måste jag inte alls. Sippo: Joho! Det måste du visst. Snuffe: Nehe! Sippo: &#&¤&! *hotar med tassen*

“Jag tänker då inte jama för Snuffe vad det var jag såg.” *mutter*

Självupptagen?

Snuffe har nått nya höjder när det gäller att vara självupptagen. Jag tror att hans framgång som gästbloggare här har gjort honom lite styv i korken. Titta här bara.

*bökar runt* “Meh, de é massa skräp här juh. Ah, där é mitt foto.” *kramar fotot*

Själv nöjer jag mig med en mer neutral bild på undertecknad katt. Men den måste ändå tillmötesgå mina fans krav på idolbild.

“Kan han lägga upp skrytbilder, kan väl jag det med.” *fnys*

En vippa

Husse har köpt en sån där fjädervippa som han nu envisas med att köra upp i nosen på oss katter. Snuffe blev så klart helvild och anföll den oavbrutet under höga jam. Själv var jag ju lite cool och daskade till den ett par gånger bara. Man måste ju behärska sig.

Tyvärr så fungerar inte husses kamera så bra inomhus. Det är därför bilderna är så dåliga. *suckar*

“Hm, vad är detta för något?”

“Yargh! Den lever! Döda, döda!”

“Nu fick jag ner den på marken.” *tugga tugga, gnaga gnaga*

“Suckjam. Vad är det du håller på med husse?” *fnys*

Ta det lugnt husse

Det är ju redan allmänt känt bland oss katter, men jag jamar det ändå; ni människor är underliga.

Ta husse till exempel. Han sitter framför datorn och gör något som inte går som han vill. Då börjar han skälla på datorn, tillverkarna, microsoft, atari, apple och massa andra underliga figurer.

Normalt så öppnar jag knappt ena ögat längre. Man har ju blivit härdad, som det heter. Men i dag tog husse det hela till en helt ny nivå som nästan skrämde pälsen av mig.

Först skäller han, så gör han något slags dansnummer med armarna och helt plötsligt började han sjunga! Jag blev så förvånad att hakan slog i backen. Mina arma öron slog nästan knut på sig själva och jag är rätt säker på att jag hörde grannhunden yla av skräck.

Nästa gång det händer, då flyttar jag…

“Tag lärdom av oss katter husse. Ta det luuuuugnt.”

Annars så händer det inte så mycket. Det har gått över “nollan” på termometern säger husse. Men jag är skeptisk. Jag ser fortfarande massa otäckt vitt där ute. Stannar nog inne tills det ser bättre ut.

Sköna fläktar

Fråga mig inte hur det gick till, för ärligt jamat har jag inget minne av händelsen. Husse satt vid datorn och jag tassade runt i köket och försökte komma på vad det var jag letade efter. Plötsligt, utan förvarning, så befinner jag mig uppe på köksfläkten!

“Rackarns så underligt. Hur hamnade jag här uppe?”

“Ytterst mystistiskt. Fanns det inte en stege här nyss?”

Snuffe brukar vara där, men  tills för ett par dagar sedan så brydde sig inte husse så mycket. Det var först när Snuffe ramlade rakt ner i skallen på honom som han började protestera mot hans klättertag på fläkten. Undertecknad katt får alltid skäll när jag är där uppe.

Här är bevisen på att Snuffe får särbehandling:
Bevis 1
Bevis 2

Men den här gången så skrattade bara husse åt mig och tog ett par bilder. Det mjaousingen i mig på tiden att undertecknad för sin välförtjänta respekt!

“We schäll åverkåååååm!” *knuten tass* (we shall overcome)

Missförstånd

Låg på skrivbordet och var lite filosåfisk, som det så fint heter. Husse satt med såna där “lurar” på öronen och muttrade åt datorn. Plötsligt känner jag en enorm önskan att bara få gosa med husse. Jag trycker min vackra nos rakt upp i ansiktet på honom, så att det inte ska bli något missförstånd om vad jag vill. Det blev det ändå.

“Hur kan mitt nosbuffande förväxlas med att jag vill kammas?!”

När han tog av sig lurarna, så såg jag fram emot en rejäl dos gos. Jama om förvåning då husse börjar kamma mig istället! Tydligen tyckte han att min vinterpäls började bli onödig eftersom vi ändå inte gick ut. Han mumlade något om att jag ändå bara dumpar den i hans ansikte. *fnys*

För att verkligen visa vad jag tyckte om det där kammandet, så satte jag tänderna rakt i armen på honom. Då fick jag bannor för det också. Trots att det egentligen var hans eget fel. *dubbelt fnys*

“Nu schå har jag dig husche.” *tugga tugga*

Efter en givande diskussion så gick jag med på ett par minuters pälsvård. Vad gör man inte för husfriden. Dessutom så kändes det faktiskt rätt skönt att bli kammad. Om man bortser från husses totala brist på försiktighet när det gäller tovor i pälsen. AAAAAAJ!

“Jag och min ärkefiende; kammen.”

Nu blir det reklam

Det var några som undrade vad det var för sorts sprejmynta jag hade. Så då tänkte vi (mest jag så klart) att vi kunde visa upp den. Jag räknar med att dra in ett par miljoner kattgodisar som betalning för att jag upplåter reklam på min dyrbara tid.

Att bilderna blev oskarpa är helt och hållet husses fel. Han kunde nämligen inte bestämma sig från vilken vinkel han skulle ta bilden. Jag försökte ju så klart vända mig hela tiden så att det var min bästa sida som kom med. Det borde han faktiskt förstått ju.

“Men bestäm dig från vilket håll du ska fota!” *mutter*

Roligast var nog när husse försökte läsa vad som stod på flaskan. Hans kunskaper i tyska är något begränsade… *harkel*

 

“Catnip-Spelsprej fy katten. Catnip-sprejfärg is eine sorglig getfjärtar exakt ur renen Catnip-blästraren. Pumpsprejar stimulant nervsystem du aj en spierchitjosanhoppsan…”

Ungefär där stängde jag av öronen. För att vara på den riktigt säkra sidan, så bad jag husse att ta en bild av texten. Bara för säkerhetens skull, om jag så jamar. *host*

Händelselös dag

Varit så lugnt och tyst i dag. Var faktiskt tvungen att kolla husse ett par gånger så han verkligen andades. Mitt i undersökningen så började han låta som ett tröskverk “ZNARK, ZZZZNORK, GRRRRWL” så lät det ungefär. Skrämde nästan pälsen av mig.

Snuffe gjorde en nosologisk undersökning av en kartong. Jag har verkligen lärt upp lillkillen bra.

“Undra va’ som finns här inne. Tjo-hooo?”

Själv tog jag lite gos med husse. Då han inte lyckades ta någon bild, så får vi ta en gammal. Goset har inte förändrats så mycket ändå.

“Husse och jag ligger och gosar i soffan.” *spinner högt*

Vilken Julafton

Här har det minsann hänt saker i dag, det jamar jag bara. Morgonen började precis som vanligt, men runt lunchtid så kom gammelhusse och hälsade på. Jag trodde ju att han skulle komma in och hälsa på oss, eller mig i alla fall. Snuffe sprang ju och gömde sig.

Tyvärr så var det så att husses bil var lite trött och vägrade starta. Så gammelhusse och husse stod och monterade bort något som kallades för bilbatteri. Jag hörde på deras tonfall när dom väl kom in, att det hade strulat lite, men så kom husse på en lösning och plötsligt lossnade allt. Själv tycker jag det låter läskigt med lösa batterier som springer omkring.

“Först fick husse arbeta lite för att få bort det otäckt vita.”

“Han påstår att halva nordpolen låg över bilen.”

Så var det dags att dela ut julklappar. Husse hade köpt mjukmat i lyxförpackning åt oss katter. När han hade lagt upp två skålar med varsin smak. Jag vet nu att jag inte gillar lyxmat. Han skulle köpt hem räkor som jag ville. *suck*

Husse fick ett väldans underligt paket. Jag blev lite orolig när jag såg bilden på förpackningen. Husse skrämde dessutom pälsen av mig när han sa att det var ett badkar för katter! *ryser*

“Men VAD är detta husse?!” *nosar försiktigt*

Som tur var så skojade husse bara med oss. Jag jamade ut honom efter noter och förklarade att sådana skämt vill vi inte veta av i fortsättningen, för då kommer jag lägga ett skämt i hans säng.

 

Så försökte gammelhusse att tala allvar med mig om något. Jag vet inte riktigt vad han ville, för jag gäspade så högt att jag överröstade honom. *hehe* Tydligen så var det gulligt för båda två började skratta åt mig. Jag fattar noll.

Dumma jul!

Jag låg som bäst och snarkade i sängen och drömde om stora buskar av kattmynta och ett tivoli för katter där man kunde kasta vattenballonger på skällisar och gå i det lustiga huset som var fullt av skällisar i fåniga kläder.

Plötsligt slits jag ifrån mina härliga drömmar av ett synnerligen fegt angrepp. Det var min förjamade husse som tryckte ner den förjamade tomteluvan över skallen på mig igen.

Om jag inte varit så yrvaken så skulle jag gjort ett katt-fu grepp på drummelgubben.

“Samma sak varje jul.” *mutter*

Snuffe som låg i fåtöljen och gav ifrån sig underliga ljud, blev också överfallen av husse med tomteluva. Det höll på att sluta med att han bet husse i fingrarna. Fast det hade han bara förtjänat.

“Öh va? Vad är det som händer??” *yrvaken*

“Suck! Jag trodde jag skulle klara mig undan i år.”

“Meh! Jama om pinsamt asså ba’ öh!”

“Här får du din förjamade tomteluva!” *bita bita*

Inlägget från förra julen.

Snuffe jamar

Hej igen! *vinkar med tassen*
Eftersåm Sippo inte har nåt kuligt att jama om i da’, så fikk ja’ jama åt honononom istället. Bra va?

De’ har varit jettekallt ute så Sippo vågade int… *bonk* Ajje! VILLE inte gå ut.

Vi har jellpt husse me’ att steda lite. De’ gör vi jenom att slita ut allting ur garderåbåbonen (garderoben) så husse kan vika om allt så’re blir rett. Undederligt nog så uppkattas det inte alls. *fnys*

Hursomjamar, så tog husse ett par bilder på mej. Här e’råm.

“Znork znark… Znorkel (tassvift) znurkeliznark.Kattmynta! (svansvift) Zzznark.”

“Men husse! Varje gång du klappar mig nu så börjar de’ att spraka om mig å sen säger’re PANG, så står pälsen rakt ut.”

Patrull

I dag kunde jag bara inte hålla mig längre. Jag var bara tvungen att släpa ut husse på en promenad runt området. Som vanligt satte han på sig dubbelt av alla klädesplagg utom jacka. Det hade han bara en av. När vi äntligen kom ut så fick jag nästan en chock. Det var hutter-kallt! Jag frös så morrhåren darrade. Detta gjorde att jag blev lite fundersam på om jag verkligen skulle kontrollera den snötäckta gräsmattan.

“Hm. Ska jag, eller ska jag inte? Det är frågan.”

“Äsch, vem försöker jag lura? Klart att jag ska.” *bestämda steg*

“Okej, nu har jag kollat klart. K-k-k-kan vi gå in nu?!” *darr skak*

Självklart ville inte husse gå in riktigt än, eftersom han var klädd för en promenad längs nordpolen. Då jamade jag att han gott kunde ta och gå runt området själv. För egen del så ansåg jag patrulleringen vara avklarad.

“Hemma i värmen ligger en välbekant figur och bara myser i soffan.”

När husse äntligen kom hem från sin promenad, så var han så djupfryst att det klonkade om fötterna när han gick.

Undertecknad katt lyckades intervjua husse medan han försökte ta av sig alla kläder. Eh, inte riktigt alla då kanske. Sippo: Så, hur var det att gå längs kanalen? Husse: K-k-kallt. Sippo: Sjåpis. Jag var ju ute utan några skor. Husse: *tystnad* Sippo: Eh, i vilket fall. Kunde du inte gått ut på isen på kanalen och tagit ett par bilder? Husse: Det såg lite läskigt ut. Tänk om isen spruckit och jag ramlat i? Sippo: Din poäng är? Husse: Att jag skulle blivit dyngsur och genomfrusen. Kanske frusit ihjäl. Sippo: Äsch då.Valrossar brukar kunna stå emot kyla har jag hört. Husse: Valrossar? Sippo: Jo alltså, du och valrossarna är… Eh, ni har mycket hull, så att jama. *harkel* Husse: Vem kallar du för valross din pälsklädda jätteråtta?! Sippo: Nu ska vi inte gå till personangrepp här. Nu tar vi det lite lugnt. Husse: Yargh! Ditt %#& kattskrälle! Sippo: Om inte du lugnar dig med personangreppen så kontaktar jag K.R.I.S* Husse: *ilsket frustande* Sippo: Aj då. Hörs senare, när du inte ser så sur ut… *springer*

Som tur var satt Snuffe i vägen för husse, så han kunde inte komma åt mig. Jag får belöna Snuffe för hans heroiska insats lite senare.

“Meh! Du ska väl inte springa omkull lilla mig? Jag som är så liten och ömtålig.” *blink blink*

* K.R.I.S = Kattens Rätt I Samhället.

Läsa historia

Jag ligger här och fundelerar på olika saker. Jag undrar om det är någon som faktiskt läser gamla blogginlägg. En dag så satte sig husse och jag för att läsa igenom Gustav’s första blogg på Aftonbladet. Vi hade ju följt honom en tid, men hade aldrig läst dom första inläggen.

När vi gjorde det, så blev husse så berörd att det kom massa blött från ögonen. Det var en sådan gripande historia om hur han (Gustav alltså) hade blivit alldeles ensam och övergiven. Jag rekommenderar att läsa historia ibland.

 

Här är hans första inlägg.

Drogade muslingar.

Det hände något väldans underligt i dag. Snuffe och jag låg som vanligt och var lite filosofiska, då jag av någon anledning började nosa en en sprejflaska som husse har på bordet. Då tar han flaskan och börjar spreja på “Pipis” – vår leksaksmus som piper och en annan leksak. Plötsligt tappade jag kontrollen över både tassar och morrhår och flänga runt mellan leksakerna och nosa som en galning. Jag hade blivit drogad!

Som om inte det räckte, så började även Snuffe uppvisa symptom på att sniffat kattmynta. Han blev totalt koko och anföll Pipis så att tussarna flög. Sen var det nästan slagsmål mellan oss tre. Jag, Pipis och Snuffe.

“Va’ ere åm? Försvinn! Ja’ leker me’ Pipis, seru väl.”

*sniff sniff, nosa nosa* “Mmmmm…” *dreggel*

“Försöker du schmita va? Här schkaru få’rej en omgång schtryk!”

“Men vad i hela Jamlunda sysslar du med Snuffe? Ge hit den där!”

“Hm, det luk-k-k-ktar gott. (sniffa sniff, nosa nosa) Yargh! Kattmynta!” *supersniff*

Nu har jag inte tid längre. Måste utföra nosologisk undersökning av kattställningen. Husse sprejade den med nämligen. Ur vägen!!!