Ni tvåbeningar kan ju inte vara riktigt kloka i skallen. Här är man ute och vandrar med husse runt området, då min kattliga instinkt säger åt mig att utforska en buske lite mer noggrant. Detta är är vad man ser då.
 |
| “Uäck! Den vill jag inte lukta på alls.” |
 Vem glömmer en gammal strumpa i buskarna? Husse var minst sagt lika fundersam som undertecknad. Funderade ett tag på om vi kanske skulle kontakta någon. Typ, polisens strumpavdelning, eller nåt sånt. Men efter att undersökt den lite närmare, så tappade jag snabbt sugen och började springa för livet med husse släpandes efter. Den där strumpan vill jag då inte stifta närmare bekantskap med. |
| “Spring husse, spring!” |
Problemet var bara att i brådskan råkade jag slita med mig lite av busken som fastnade i kopplet. Jag blev livrädd och trodde att strumpan anföll mig. När jag väl stannat upp för att kolla lite närmare, så hade husse antagit en något skrämmande färg i ansiktet. Funderade nästan på att ringa ambulans.
2 kommentarer:
Vet du vad, Sippo? Jag har faktiskt aldrig drabbats av det själv, MEN, jag vet många som pratar om "strumpor som försvinner i tvätten".
Du har kanske hittat en såń där försvunnen sak?
Hoppas att husse har återhämtat sig!
Där sa du något. Jag vet att husse brukar ofta svära åt tvättmaskinen som stjäl hans strumpor. Hm, detta kräver mer efterforskning.
Skicka en kommentar