 Nu får ju husse nästan ta och ge sig här. Man hinner knappt fixa sina morgonbestyr, innan husse greppar en dammtrasa och börjar springa runt i hela lägenheten. Nu var varken dammråttor eller katter säkra. |
| “Men ursäkta mig?!” |
Snuffe och jag tog vår tillflykt under sängen och låg där och höll varandra i svansen. Husse var nu helt tagen av städmonstret. Som om det räckte med att damma och fejja, så flyttade han runt massa saker som han sedan inte hittade. Jag tycker inte om när saker flyttas, dom ska ligga still så jag vet vart jag har dom.
För att förhindra eventuell borstädning av en väska, så riskerade jag ett av mina nio liv, för att att skydda den. Väskan tackade inte ens för hjälpen efteråt. Det ska jag komma ihåg.
“Ingen fara väskis, jag skyddar dig”
Sedan var det dags för patrullering. Trots att det regnade och var otäckt blött ute, så kontrollerades diverse brunnar och buskar. Lite orolig blev jag när jag inte hittade Masken Börje. Tog en snabb koll ner i en brunn för att kolla om han ramlat ner.
“Börje! Hör du mig Börje?!”
Men sen så hände det riktigt otäcka saker. Husse fick samtal om att hantverkarna skulle komma och titta på golvet. Plötsligt fick man inte lukta på en buske längre, och att spana efter Börje, det var bara att glömma. Nu skulle det springas hem i flygande fläng. Själv så åkte jag kana på tassarna efter husse. Så brått hade han.
När hantverkarna kom så var det ett himla springandes hit och dit. Dom mätte och hade sig. Sedan sa dom att dom skulle hämta flera hundra kilo sand. Äntligen någon som tar oss katter på allvar, tänkte jag. Men så visade det sig att det bara var till golvet. *jämmer*
Snuffe lyckades skrämma ihjäl både hantverkare och husse. Dom skulle nämligen dra ut spisen och titta bakom den. Precis när dom dragit ut den en liten bit och ska titta ner, så kommer Snuffe som skjuten ur en kanon. Han verkligen flög upp från sitt ställe bakom spisen. Hantverkaren blev så skraj att han nästan själv behövde en kattlåda. Alla undrade såklart om Snuffe var skadad. Men han var verkligen inte intresserad av att bli undersökt. Han gömde sig bakom bokhyllan tills alla hade gått. Stackars Snuffe.
8 kommentarer:
Oj, vilken dag Sippo, både för dig och Snuffe!
Hoppas att Masken Börje trots allt mår bra.
Det är tur att någon håler koll på väskor och brunnar (din specialitet) för hur skulle det annars sluta?
Och - vilken lycka att lilla Snuffe visade sig efter äventyret bakom spisen. Du var väl nästan lika orolig som husse, eller?
Hälsningar, Bengt
Mjoo, lite orolig var jag ju kanske. Fast det var mest för att jag trodde att husse skulle skicka ut mig på eftersök, eller vad det nu heter. Samtliga väskor och brunnar rapporteras vara fullt funktionsdugliga.
Städning är en ofog tvåbeningar har för sig, helt i onödan. Du har helt rätt i att saker ska stanna på sin plats, hela tiden. Att de inte kan fatta att man mår bäst då?
Har inte heller sett Börje. Han har nog gått och lagt sig nånstans. Du får säga om du hittar några spår. Mjaou från Gustav
Du får lägga Snuffe på en divan, sedan får han berätta om sin traumatiska dag, och på vilket sätt det påminner om hans barndom!
Sippmund Freud har du väl hört talas om? Det var en tvåbening som du säkert skulle kunnat tipsa om ett och annat!
Ha en slö kväll med fylld mage, båda två (alla tre?),
önskar Stina
Typiskt tvåbeningar att fara omkring med såna där läskiga sugdrakar som brummar. Jag och Trazzel brukar springa och gömma oss. Jag har ett specialställe ovanför tvättmaskinen bortom handdukarna, perfekt för dit kommer inte sugdraken, det har jag räknat ut alldeles själv. Trazzel brukar gömma sej i bokhyllan.
Gustav: Återigen är vi överens om tvåbeningarnas dumheter. Dags att vi börjar protestera på allvar tror jag. Börje saknas fortfarande, meddelar direkt om jag htitar ett spår.
Stina: Sippmund Freud? Hm, måste vara en släkting till mig. Ska försöka tala med Snuffe, fast han lär väl skylla alla problem på mig, ungkatt som han är.
Maya: Att springa och gömma sig är det enda vettiga när snabeldraken kommer farandes. Fast husse har en såndär självgående sak. Plötsligt så brummar den i väg utan förvarning. Skrämmer ju morrhåren av mig. Smart ställe ovanför tvättmaskinen, jag brukar själv gömma mig där ibland. *tass*
Skicka en kommentar