Lite trött

Jag fick jobba hårt i natt. Självklart var allt husses fel. Det började med att husse hade ont i skallen och låg och jämrade sig i soffan. Jag tyckte såklart synd om honom och tog det därför lugnare än vanligt. Annat var det med Snuffe som kom som ett försenat julkort och gjorde en tass-sving med skruv. Detta resulterade i att jag stukade flera morrhår och fick pälsen i oordning.

“Åh nej! Mina arma morrisar!” (bilden är tagen vid tidigare tillfälle)

Tyvärr märkte jag inte av mina stukade morrhår förrän klockan var cirka 2:22 på morgonen. Då jag är en upptagen katt om dagarna, så ville jag klargöra mina krav på direkten. Jag satte mig därför vid dörren och vrålade hela alfabetet på jamiska.

Sippo: Mjaaaaaaou! Bjaaaou…
Husse: Sch!
Sippo: Mjaoulisen jamingen???
Husse: Men tyst på dig!
Sippo: Mjaou mjaou? *svansvift*
Husse: ARGH! Tyst! Tig!
Sippo: MREEEEOW!!! MJAOU MJAOU BRÖÖÖÖL!!!
Husse: *underliga läten*

Efter denna uppvisning så gick jag och la mig på tvättmaskinen. Jag hade ju tydligt jamat mina krav. Då tog Snuffe över och började spela harpa på persiennerna. Det var inte långt ifrån att vi blev en katt fattigare här hemma.

“De va jettenera ett tag. Men som tur var så lugnade husse sig veldigt snabbt”, hälsar en skakad Snuffe från sängen.

Kallt

Vem stängde av den lilla värme som fanns?! *slår med tassen* Klockan vad morgon och det var dags för vår morgonpromenad, då husse tyckte det såg lite kallt ut ute. Typiskt nog så hängde husses varmare byxor på tork uppe på toalettdörren och där gör dom ju ingen nytta. Trots detta så gör husse sig klar för undertecknad katts promenad. Iförd i tunna sommarbyxor, går han ut genom porten med mig snabbt tassandes efter. Jag hann inte många steg innan husse började huttra och fnysa. Dessutom var det glashalt på backen. Det höll på att bli favorit i repris.

“Notera ishinnan på vattenpölen. Det betyder att det är halt husse.”

Vis av erfarenheter från förra året, intog jag snabbt en strategisk plats högre upp. Platsen var dessutom belagd bredvid ett par buskar och alla vet att om det bara finns en enda buske i närheten, så kan man ge sig katten på att husse kommer ramla just i dom. Det är någon underlig lag, säger han. “Mörfys Lag” muttrar han nu. Jag kan ju inte annat än att hålla med.

“Kan du vänta lite med att ramla husse, så jag hinner undan?”

Det blev en liten promenad på eftermiddagen också. Det var inte lika kallt, men nu var det tjock dimma överallt. Då han upptäckte hur bra mina morrhår fungerade, så skickade han mig först för att kolla att det inte stod något i vägen. *fnys* Skicka fram sin stackars katt så där… *fnys igen*

“Jag kan rappoportera att det schtår ett par buschkar härrrr.”

Fatta vinken husse!

Redan tidigt på morgonen så började jag ge husse små fina vinkar. Jag jamade lite snällt, buffade extra mycket när han satt vid datorn. Morgonpromenaden blev extra lång, så jag kunde jama lite med husse när inte Snuffe hörde. Men hjälpte det? Nä, just det! Till slut så kastade jag mig bara ner i sängen och kände mig sårad. Husse hade glömt bort Kattens Dag…

“Suckjam. Du hade ju visst glömt bort Kattens Dag.” *surar*

Men nu på kvällen, när husse hjälper mig att blogga lite, då hände något. För nu kom nämligen påsarna med mjukmat fram. *dregel* Eftersom Snuffe inte gillar mjukmat, så blir det mer till mig. Han får väl nöja sig med lite torrfoder eller ett par Dentabits.

“Ne, jag föredrar torrfoder och Dentabits. Gos går också bra.”

Hånk och bröl

Så låter husse här hemma. Han har något som sitter fast i nosen på honom, och när han försöker fräsa ut det så låter det HÅNK! Först så skrattade vi katter så morrhåren höll på att ramla av, men efter ett tag så började vi tycka synd om husse.

Han blåste och fräste så dant att han blev alldeles röd i ansiktet och såg alldeles yr ut. Så smetade han någon salva under näsan som skulle “lösa upp lite”, som han sa. Undertecknad katt var uppe i soffan och inspekterade salvan under husses nos. Den var så stark att det började rinna i ögonen på mig. Men inte katten blev husses näsa något bättre. Så nu går husse runt och låter här hemma.
“Snörvel, bröööl, hånk, host, harkel, hånk hånk.”

Med lite trummor så har vi snart en sån där technolåt, eller vad det heter. Den kommer nog klättra snabbt på hit-listorna.

“Tillsammans tar vi oss till nya höjder, husse.”

Jag solar

Vädret har ju som bekant inte varit något vidare. Mest blåst och massa otäckt regn. Så då tänkte jag, att varför inte utnyttja det vi har här hemma? Jamat och gjort, så slängde jag mig framför husse EnergyLight och bara myste med husse. Ibland är livet härligt. Även om det inte alltid är så spännande. Tyvärr så verkar inte lampan fungera lika bra på husse längre. Han trampar bara runt och grymtar. Är lite orolig för att han kan ha fått den där grissjukan, eller vad den nu heter.

“Undertecknad katt vid lampan”

Vilken morgon…

Jag fick verkligen ingen bra start på dagen. Vi höll precis på att klä på oss, då min superhörsel uppfattade misse-tänksamma ljud i farstun. Jag försökte påjama detta för husse, men han lyssnade inte. Han var totalt döv för mina varningar om det otäcka utanför. När han öppnade dörren fick jag en chock. Där stod monstervagnen!Det är ett hiskeligt monster på hjul, som en “städtant” drar runt på i området. Hon brukar komma titt som tätt och städa i vår farstu så det lukter jättestarkt och irriterar min känsliga nos. Detta påverkar i högsta grad mina nosologiska undersökningar.

“Mitt främsta nosologiska instrument i närbild. Mina näsa, även kallad nos.”

Jag använde mina bestämdaste jam för att tala om att jag var inte alls pigg på en promenad. Faktum var att min promenadvilja hade försvunnit nånstans mellan hallmattan och dörren.

Trots detta så släpade husse undertecknad katt, ut ur lägenheten. I ren protest plockade jag med mig dörrmattan och en del reklam som låg och skräpade. När vi väl kommit ut så kommer nästa chock. Det spöregnade.

“Kunde du inte väntat på trevligare väder innan du släpade ut mig? Vadå mitt fel? Det var du som släpade ut mig genom dörren.”

Nu var det verkligen kris. Skulle jag riskera livet och smita förbi monstervagnen och hem igen, eller skulle jag räta ut morrhåren och trotsa det dåliga vädret? Man kan säja att jag kände mig lite… ställd.

“Titta så ställd jag är.” *mjurr mjurr*

Självklart ryckte jag upp morrhåren och traskade ut i det dåliga vädret. En ljuspunkt var ju att husse faktiskt blev betydligt blötare än vad jag blev.

Efter avklarad promenad så blev det att ligga i sängen. Jag låg där, husse fick ta soffan. Nån måtta får det väl vara?

Luftangrepp

Jag blev nästan mordhotad i dag. Husse och jag var ute på en avslappnande eftermiddagspromenad, då vi hörde ett fasligt kraxandes en bit bort.

Det började rycka lite oroväckande i min svansradar och morrhåren anade en viss förändring i lufttrycket. Det var först när jag tog en noggrannare titt på himlen som jag såg det fasansfulla. Det var en hel skock med kraxande fjädervippor. Minst en kattiljon av dom. Jag förstod att dom var ute efter hämnd för alla gånger jag smugit på dom. Jag försökte desperat jama att jag faktiskt aldrig rört en fjädervippa, annat än den husse har hängandes på köksväggen och den är köpt på ICA.

“Hm. Titta husse, vad är det för prickar där borta?”

“Fjädervippor! Det är en hel kattiljard av dom. Spring för livet! Kvinnor och katter först husse. Du får komma efter.”

När jag tagit skydd under buske så tog jag ett par djupa andetag och lugnade ner mig lite. Plötsligt slog en tanke mig. Det kanske inte var hämnd dom var ute efter. Utan dom försöker kanske utpressa mig så jag ska lägga ned utredningen angående klängväxten på grannhuset.

Jag anar en konstig-ration… transparation… transistorradio. Nej vänta, konspiration, heter det ju.

Undersökning pågår

Min buskologiska utbildning kom verkligen till pass i dag. Det var ett par klängväxter som inte hängde med ordentligt, utan låg mest och latade sig på marken. Jag undersökte självklart saken för att hitta roten till det onda.

Jag har inga bevis, men det finns tecken på att det är en riktig planta inblandad. Tyvärr så vägrar åklagarkatten att starta en utredning utan bättre bevis.

Konstapel Sippo startar i dag en fullständig buskologisk undersökning med nosologiska direktiv enligt kattagraf femtielva i kattbalken. Jag återjamar när jag fått upp något spår.

“Hm. Det här ser inte bra ut. Får du med allt husse?”

Utöver det så har det inte hänt så mycket. Vädret är helkonstigt, milt jamat…

“Dumma väder. Bestäm dig nångång!” *hytter med tassen*

Snuffe leker

Solen från i går har i dag ersatts med massa dumt blött. Jag är blöt, husse är blöt, husses skor är genomdränkta och han hävdar bestämt att det simmar omkring abborrar i skorna. Har efter noggrann nosologisk undersökning kommit fram till att det fanns inte en fisk så långt ögat kunde nå. Husse lurades bara. *sniff*

Men för att glädja mina vänner, så lägger jag upp ett klipp med Snuffe, när han jagar den röda pricken. Själv låg jag en bit utanför kameran och betraktade honom hånfullt. Ungkatter… *suck*

Buskologi

Var ute på en härlig morgonpromenad med husse. Vi gick runt och inspekterade buskarna. Först gick husse och tittade på buskarna och petade lite på dom. Han försökte att inte visa hur okunnig han var i buskologi. Jag låtsades tappa något var och varannan meter, så husse inte skulle förstå att jag dubbelkollade hans inspektion och blev ledsen.

Det är väldigt viktigt för människors självkänsla, att bli berömda och uppmuntras med jämna mellanrum. Tror han kände sig rätt stolt när jag förklarade att jag tyckte han jobbat jättebra.

“Ser bra ut det här. Bra jobbat husse. Jätteduktigt!”

“Här missade du visst ett löv. Eh, jag menar, oj jag tappade nåt.”

“Nej, jag dubbelkollar inte dom buskar du tittat på. Självklart litar jag på dig husse.” *ahem*

Så kom det sol också. Det har varit jättefint väder hela dagen, fast någon värme var det väl inte direkt. Snarare kalla vindar. *hutter*

En bild som husse tog när han var och handlade på macken.

Slappar

Det kommer fortfarande massa dumt blött ute och så blåser det årkan också. Husse påstod att det kändes som att stå vid fläktarna på biltvätten. Vet inte riktigt vad som menas, men det lät inget roligt alls.

Inte nog med att min päls blir alldeles blöt och spretig. Min patrullväg blir mer som en hinderbana med inslag av vattengravar. Om det fortsätter på det här sättet, så får vi snart ersätta husses skor med en roddbåt. Det är faktiskt rätt jobbigt att få husse att hoppa över vattenpölarna. Han envisas hela tiden med att springa runt dom, så jag får vänta fyrtiotolv minuter på att han hittat en väg runt insjöarna. Klumpfot!

Nä, det är nog skönare att ligga i husses säng och slappa. Dessutom är täckena helt utmärkta att torka pälsen på.

“Det gäller att skynda sig så man får den bästa sängplatsen. Här ser ni undertecknad katt i slapparläge.” *kurr kurr*

Lek och stök

Husse tyckte vi såg lite trötta ut i går på kvällen, så han plockade fram en leksak och sprutade mynta över hela den. Först så försökte vi motstå den härliga doften, men till slut så kunde inte Snuffe hålla sig längre utan borrade ner hela skallen i tygkuben. *hehe*

*sniffa sniffa, nosa nosa* “Det lukktar mums här inne.” *sniff sniff*

Själv så har man ju lite värdighet och påverkas inte så lätt som dagens ungkatter. Jag tog det coolt och satte mig bredvid husses självdöda dammsugare.

“Hm, den är död va husse?”

Så hände det nåt lite annorlunda i dag. Husse smet hemifrån och var borta jättelänge. Minst trettioelva timmar. (Gustav’s tidsmått) Men när han kom hem så hade han med sig en sprillans ny kattlåda!

Det första han gjorde när han kom hem. Det var att möblera om hela hallen så vi katter inte ska frysa om tassarna när vi går på lådan. Det enda problemet är att jag går inte på lådor med dörrar. Jag vägrar! Så om inte husse plockar bort den dumma luckan snart, så kommer jag snart att lämna en present i köket. *mutter*

“Hm. Snygg form, snygga färger. Men jag gillar inte luckan. Bort med den husse.”

Blött

Det har bara kommit massa blött hela dagen, så det har inte hänt så mycket. Därför så visar jag ett par bilder som husse tog på vår kvällspromenad i går.

“Waaa! Nu är jag ju helt blind din drummel. Dumma blixtmojäng!”

*sniff sniff, nosa nosa*

Det är inte helt enkelt att utföra sitt arbete när någon håller på att blixtra mig rakt i ögonen hela tiden. *mutter*

Jag slappar

Nu är det inte roligt längre. Varenda gång jag sticker morrhåren utanför dörren så regnar det. Även om jag är en plikttrogen katt med ansvarskänsla, så måste jag dra gränsen nånstans.

I dag drog jag den vid skrivbordet.

“Här visar jag flera olika slapparpositioner. Alla är bra på sitt sätt. Ett varningens jam bara. Om du som jag, ligger nära kanten på skrivbordet. Se upp för gravitationen. Den gör ont.”

“Oj då. Där kom visst Snuffe med på bild också. Som ni ser har han tagit efter mig och slappar lite lagom coolt.”

Passade bra

Nu har jag testat grejorna som vi fick av Wikki. Först så undersökte jag verktygen vi skulle ha med oss. Sedan så var det bara att få med sig allt. Som tur var så hade vi ett sånt där hö… hös… hölösterer…Måste jama att hölsteretet passade alldeles utmärkt.

“Multitool, kompopass, termamometer. Allt som en säkerhetskatt kan behöva på patrull. Till och med ett förstoringsglas. Hm, jag ser nåt som kryper runt  i mattan. Yikes!”

“Hölöstret passar bra till pälsen också.”

Som tur var behövde jag inte använda något av det på promenaden. Men jag tror faktiskt att det är bäst att spänna fast grejorna på husse. Det är ju han som springer vilse hela tiden. Inte jag.

Whiskas temptations, smakade mums! Snuffe gick fram och nosade bara, sedan blängde han på husse tills han fick sina vanliga Dentabits. *suckar*

“Jag tykker att Dentabits är godigare. Betyder det att jag får dåm för mej sjelv? Sippo?”

“Suckjam! Behåll Dentabitsen du, så testar jag dom andra igen.”

Vi ger fyra tassar av fyra möjliga, till detta fankattiska paket. Husse håller fortfarande på att återhämta sig lite från chocken.

Vid tillfälle ska jag lura ut husse i skogen och lämna honom där med bara kompassen och verktyget. Då får vi se om dom funkar.

Tack snälla Wikki!

Mjaou! Jag är så glad att jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. *svansdansar* Wikki och hennes matte skickade ju ett paket till mig och husse. Mest till mig så klart.

I dag så ringde det på dörren och utanför stod brevisen med ett stort paket. Husse blev lite orolig om han råkat reta upp någon som skickade brevbomber, men så såg han att det var en tass på paketet. Då förstod vi båda två att det var från Wikki.

Paketet var fullt med jättefina saker. Bland annat en blinkis till husse, som han nu måste fundera på hur man sätter dit.

Så fick jag, en liten väska med sånt där multiverktyg och en kompass. Så nu kan jag verkligen utföra nosologiska undersökningar och jag vet inte vad. Det finns inga gränser längre. Det bästa var nog den lilla kompassen som följde med. Jag antar att det var en pik till husse. *Bwahaha*

Så följde det med kattgräs och en bit godis till husse. Nu ska vi bara hitta nånstans att plantera gräset. Hoppas husse följer instruktionerna som följde med. *håller tassarna*

Tack snälla söta, gosiga, pluttinuttiga gosesnuttan! Husse tackar han med.

Återkommer senare och jamar när vi varit ute och testat allt.

Med tassen i kakburken

Tassen i lådan, borde man kanske jama. Husse tog Snuffe på bar gärning. Snuffe försökte inte ens låtsas vara oskyldig.

“Hm, hörde jag inte ett pipande här nerifrån?” *gräva gräva*

“Meeeen dååååå. *gräva gräva* Jag SKA få upp den. *krafs krafs*”

Det slutade med att husse blev tvungen att lyfta ned Snuffe, för han stod i vägen när han skulle hämta kaffe. Husse alltså.

Jag har tråkigt.

Den här dagen har varit så tråkig att den nästan gått baklänges. Det blev en morgonpromenad och sedan satt husse och jag framför hans "EnergyLight" och latade oss. Trodde faktiskt att jag skulle bli lite piggare av ljuset, men istället blev jag så trött av allt solande att jag somnade.

Det är ungefär vad som hänt i dag. *gäspar*

Att klä sig

Ibland är ju husse lite långsam när vi ska ut. Han ska hämta det ena och det andra, så glömmer han saker i alla fall. Det händer med jämna mellanrum att undertecknad katt får klä sig själv. Fast det är lite knepigt med knäppningen.

“Eh, jo du husse. Du skulle inte kunna hjälpa till lite va?”

Så vandrade vi ut på nya äventyr. Fast det blev inte så långt äventyr i dag. Det kom massor med blött på morgonen. Pälsen blev dyngsur och alldeles rufsig. Husse den fegisen, han drog upp luvan på jackan och påstod att det var skönt ute. *mutter*

“Jamen spring utan kläder i regnet själv då! Då får vi se hur skoj du tycker det är att trampa runt i allt det blöta.”

Stoppa våldet!

Det är dags att ta i mot oprovocerat våld. För inte så länge sedan, så blev jag ju nästan anfallen av en underlig frukt. I dag när vi var ute och gick, så hittade vi en nära släkting till den som överföll mig. Stackaren var helt mosad.

“Resultatet av oprovocerat våld. Eller var det så att kastanjen muckade gräl?” *funderar*

Jag stödjer inga hämndaktioner mot kastanjer! Stoppa våldet nu!

Tar igen oss

Gårdagen var ju lite tung för oss katter, eftersom vi var tvungna att hålla upp husses usla humör. Dessutom tror jag att Snuffe fortfarande är lite orolig sedan han blev utelåst.  Även om han inte jamar något om det. Men jag såg nog att han la sig bredvid telefonen. Antar att han vill kunna ringa om något händer.

“Jag e inte alls redd. Jag e bara lite försiktig. Så de så.”

Så idag har vi legat och dragit oss på våra respektive sovplatser. Husse for iväg nånstans en stund och när han kom hem så hade han med sig sin förra måbiltäläfån (mobiltelefon) med blixtmojäng.

Självklart så passade han på att ta ett par bilder när vi låg i mörkret och snarkade.

“Zzzzzz…*blixt* Zzz… huh, va? Vad händer? Dumma husse. *mutter*”

Håll räkningen

Husse har haft det lite jobbigt i dag, så jag tänkte att jag skulle vara snäll och hjälpa till med posten. Det var någon räkning som husse hade glömt bort. Typiskt nog så ser men mer av örngottet istället för kuvertet.

Varför heter det örn-gott? Det smakar varken örn eller gott. Jag lovar.

“Ingen fara husse. Jag har säkrat brevet. Ska jag förinta räkningen eller?”

Utöver ett litet besök som husse fick på förmiddagen så har det inte hänt någonting. Absolut noll. Detta måste vara en av dom tråkigaste dagarna på länge.

Jo vänta. Lite kul var det när husse skulle äta lunch och råkade tappa hälften på golvet. Makaroner är mums.

Stor dramatik

Som jag jamade igår, så skulle jag ju berätta om den dramatiska händelsen som utspelades under gårdagen.

Det var runt lunchtid som vi katter följde med vår husse ut på uteplatsen. Snuffe som normalt är livrädd för allt utanför hemmet, tassade försiktigt med oss ut för att njuta av den friska luften. Föga visste vi då, att detta skulle bli en högst traumatisk upplevelse för alla inblandade. Efter ett par minuter så hade husse fått nog och ville in igen.

Han är alltid noga med att se till att jag gå in, eftersom mina rymningsförsök alltid resulterar i trädklättring och terränglöpning bland buskarna.

Snuffe däremot, är ju sådan nervös katt att han aldrig skulle rymma. Därför trodde husse automatiskt att han gått in före mig.

“Jag lyckades efter flera försök, övertyga Snuffe om att ställa upp på en intervju via prasseltunneln i vardagsrummet;”

Snuffe: Jo, jag såg ju då att husse var klar och ville in. Men jag hade hittat ett sånt intressant grässtrå, att jag ville vara ute lite till.

Sippo: Anade du vad som var på väg att hända?

Snuffe: Ne, jag trodde ju aaaldrig att ni skulle lämna mig ensam ute. *darrar med morrhåren*

Sippo: Nej, vem tror att deras husse ska låsa dom ute? Fruktansvärt!

Snuffe: Jo. Först var jag inte så redd, eftersom jag hade så kul med mitt grässtrå. Jag märkte inte ens att ni lämnat mig. Men efter en stund så kände jag att det var dags för… *harkel* att gå på lådan. Så började det ju bli lite kallt om tassarna. *ännu mer darr med morrhåren*

Sippo: Så vad gjorde du då?

Snuffe: Jag började jama lite försiktigt, så husse skulle höra.

Sippo: Men gjorde han det då?

Snuffe: Nee. Han öppnade inte dörren i alla fall.

Sippo: Vad tänkte du då? När husse bara övergett dig så där.

Snuffe: Jag blev jettelessen och började gråta. Med klorna krafsade förtvivlat på dörren och bankade med tassarna. Men inget hände.

Sippo: Nja, det där stämmer väl ändå inte riktigt va?

Snuffe: ???

Sippo: Var det inte någon som uppmärksammade vad som hänt?

Snuffe: Jo just det! Du satt ju på insidan av fönstret och skrattade åt mig.

Sippo: Hallå där! Det gjorde jag inte alls. Jag försökte faktiskt förklara hur du skulle göra för att klättra över nätet.

Snuffe: *gråter förtvivlat*

Sippo: Såjam, såjam. Lugn och fin nu.

Snuffe: *sniff* Det var så hemskt. J-jag kan inte ens tänka på det. Jag har mardrömmar om utemöbler som anfaller mig och du och husse sitter inne och skrattar åt mig. *snörvel*

Sippo: Eh, ja jo. Du menar ju att husse inte märker nånting för han ligger och snarkar i soffan.

Snuffe: Jooo. Fast du kunde väl ha hjälpt till lite mer va?

Sippo: Hurdå?! Jag jamade för full halls, slet i persiennerna, vilket förresten enbart fick resultatet att husse kastade en kudde i skallen på mig. Jag sprang mellan fönstren i lägenheten för att försöka hjälpa dig! *fnyser*

Snuffe: Jaha. Var det därför husse inte hörde mina förtvivlade jam?! Bara för att du förde sådant oväsen! Är det så du menar?

Sippo: Eh, jag tror vi avslutar här nu.

Snuffe: Nämen hallå! Vänta li…*klick*

Ja, som ni hör av intervjun här så var det hela en fruktansvärd upplevelse för stackars Snuffe. Om han hade haft en god utbildning som commandokatt, hade han lätt kunnat klättra över stängslet och gå runt huset och ringt på dörren.

Denna artikel har granskats av mina egna kritiska ögon för att se till att det hela blev så sanningsenligt som möjligt.

Nu är jag tillbaka

Äntligen så fick vi tillbaka internet. Men nu är jag så slutkörd att jag inte orkar jama ordentligt. Men imorgon ska jag berätta om när husse låste ut stackars Snuffe på uteplatsen. Det blir troligen en intervju med Snuffe om det hela.
Tassen alla vänner. Världens bästa vänner till och med.

Kärleksbett

Ibland kan man ju bara inte motstå att ta en tugga när man gosar. Jag vet att husse tycker det gör ont, men jag kan bara inte låta bli! *tassen över ögat*

*gosa gosa* “Det är SÅ mysigt att gosa med dig husse…”

“Vänta lite. Luktar du inte lite mynta?!” *hugg*

“F’låt! Det var inte meningen. Jag lovar.” *snyft snyft*