Hantverkaren började skära i husses köksgolv. Jag blev jättepaff.
När jag börjar vässa klorna nånstans, då blir det ett himla liv. *fnys*
Sen tog han bort hela golvet, och under så låg det jättemycket sand! Det var världens största kattlåda åt oss.
Tyvärr fick vi aldrig chansen att testa den, för plötsligt började hantverkaren att hamra och banka så det bara sjöng i huset. Då sprang jag och la mig i säkerhet under sängen. Där fick vi ligga hela förmiddagen medans det bankades och väsnades från köket. Maten hade husse ställt i hallen tillsammans med vattnet, men varken jag eller Snuffe var så speciellt sugna på att sticka nosen utanför sängen.
Det var först runt lunch som det lugnade sig så pass mycket att man vågade sticka ut nosen i köket och kolla. Allt såg jättekonstigt ut, jag kände inte alls igen mig där. Vad hände med golvet, och vem snodde all den fina sand som låg där? Jag råkade höra att hantverkaren skulle komma tillbaka efter helgen. Jag antar att det är hans katt som ger utegångsförbud över helgen.
2 kommentarer:
Bäste Sippo!
Förstår att du blev besviken för att ni inte fick använda jättekattlådan. Men vi tvåbeningar trivs bäst på släta, blanka underlag eftersom vi gärna drar omkring dammsugaren ibland. Inte heller vill vi ha sandkorn i sängen, så du får hålla tillgodo med den mindre varianten av kattlåda.
Hälsningar från Karin
Mjaou! Fy katten vad taskigt. Bara för ni tvåbeningar inte tål lite sand i sängen. Mjurr, från Sippo.
Skicka en kommentar