Mjo, då husse inte tog med mig ut på sin promenad på dagen, så krävde jag att få gå ut på kvällen. Jag jamade helt enkelt tills han gav med sig och tog med mig ut.
Det var rätt friskt i luften, som tvåbeningar brukar säga. Blåste lite i pälsen, men jag har skaffat extrapäls just för denna orsak. Vi började lite smått att gå vårt vanliga stråk.
Tyvärr är ju husse totalt blind i mörkret, och han anser sig ha bra mörkerseende. Kanske kan det ha att göra med den där otäcka blixtlådan som han jämt höll på med. Jag blev ju helt bländad och sen såg jag bara massa konstiga prickar. Fy katten vad taskigt.
Saker och ting ser ju lite annorlunda ut i mörkret. Husse tog en bild där han fotade mig i sommras. Lustigt hur saker och ting förändras i mörkret.
 "Tagen i September säger husse" |  "Tagen nu i kväll. Brrrr..." |
Promenaden fortsatte utan större missöden. Det var skönt att få sträcka på tassarna lite. Mjaou på er.
"Hm, ska jag klättra eller?"
"Tack husse, nu ser jag inte ett skvatt"
2 kommentarer:
Visst är dom jobbiga med det där blixtrandet, jag gillar det inte heller. Jag brukar vända mig bort, och demonstrera mitt missnöje. Vi har allt massor med uppfostringsarbete kvar, du och jag./Gustav
Usch ja. Du jamade mitt i prick kompis. Tvåbeningarna har absolut ingen respekt för oss. Nästa gång ska jag gömma den där dumma blixtlådan.
Skicka en kommentar